söndag 28 februari 2010

Tam, tam tam, tam, tam tam

Uthärdade den slår,
rytmiskt i en trygg takt,
tam, tam tam, tam, tam tam

omgivningen må falla,
och den fortsätter slå dig närmast vidare
fortsätter slå trots det ibland smärtar och spänner men
så småningom lättar, accepterar

bäraren till dessa slag kan ibland fråga sig
tar du aldrig skada av denna berg och dalbana?
hjärtat svarar lugnt:
jag bär dig vidare från dina sår,
om det så tar år,
fortsätter jag att slå,
dig vidare

2 kommentarer:

Stella Huber sa...

Vad fint... man känner sig trygg på nåt sätt när man läser dethär. Har du skrivit det eller är det någon annan?

kramar
Stella

Elizabeth Morseby sa...

Tack :) Jo det är jag som skrivit det.. Beundrar dina bilder så!

Många kramar
Liz