onsdag 5 november 2008

I det tysta

drömmen speglar en djup längtan
en tillbakadragelse
den är obemärkt

hjärtat fortsätter banka
men omgivningen har förändrats
och jag slukades obarmhärtigt

i det förlorade spelet finns jag
kontemplation är min tröst
plus en kyss
eftersom att jag är ett skadeskjutet djur

distans
dövhet
och hålla käften
går det i en storstad?

sen när jag väl tittar ut
synes kanske en spännande bakgård

1 kommentar:

Zaida sa...

Vackert, min älskling!