Ensamhälle

Godmorgon och grattis på födelsedagen!

Känn dig slagen.
När jag kommer in är hon naken,
ensam och utelämnad.

Trots ett helt liv förblir hon oss i kulisserna.
Hon förblir oss i ovetskap.

Hon ropar kom!
Men till hennes förtret,
får hon ingen kärlek,
bara mer svek.

Hon är modern som burit dig och alla jordens bördor på sina axlar.
För att hon älskar dig.

Nu är hon lämnad,
av alla,
och av sina barn.

Hon är ensam, gömd och bortglömd
Och numera en börda
för att det finns inget idelt öra,
som orkar lyssna på denna sköra.

Hon som gjorde allt för dig.
Hon som bar dig,
tills hennes händer inte orkade mer.
Men du ser,
bort.

Nu lever hon men hon är död.
För längesedan.